Sökresultat:
175 Uppsatser om Synskadade och museer - Sida 1 av 12
Synskadade barn i förskolan
Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass.
Mobiltelefoni för synskadade - ur ett användarperspektiv
Mobiltelefoni är ett ständigt ämne då det hela tiden sker utvecklingar. Dock finns det en gruppsom inte har lika stort deltagande i detta område som andra. Dessa personer är synskadade på olika nivåer. Vi har i denna uppsats studerat hård- och mjukvaror för synskadade inom mobiltelefoni ur en användares perspektiv. Vi har ställt frågan:?Vilka särskilda behov gällande mobiltelefoni har synskadade användare och hur kan dessa omsättas i hårdvara och mjukvara??Vi har genom telefonintervjuer identifierat åtta användares behov av hård- och mjukvara för synskadade för att kunna ge förslag på en anpassad hårdvara samt en förbättring av en mjukvara.
Användbarhetsstudie för skärmläsare
Under senare år har arbetet med att få ut information till alla grupper i samhället intensifierats. IT-tekniken har fört med sig nya möjligheter för människor med olika typer av funktionshinder, inte minst för synskadade. Problemet ligger dock i att skapa tekniska hjälpmedel som omvandlar och förmedlar informationen till användaren. Syftet med uppsatsen är att se om skärmläsare kan tillgodose användbarhet för de enskilda användarna. För att nå syftet har vi intervjuat fyra gravt synskadade personer som dagligen använder sig av skärmläsare.
Synskadad och social: Ett arbete om funktionsnedsättning och sociala interaktioner
I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner på grund av sin funktionsnedsättning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, åsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer använder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstå. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar på olika problem som synskadade personer någon gång har upplevt i sociala interaktioner.
Tillgänglighet och användbarhet på webb-tv för synskadade : En studie om vilka problem som kan uppstå för synskadade användare på webb-tv
Idag är internet ett av de mest använda medieverktyg som bör finnas tillgängligt för alla människor, även personer med funktionsnedsättningar. Målet med denna uppsats är att undersöka om webb-tv på internet är tillgängligt för användare med funktionsnedsättning, särskilt synskadade. Två stora webb-tv-plattformar SVT Play och TV4 Play undersöks i denna uppsats för att veta om webb-tv på internet är något som är tillgängligt för synskadade användare. För att webbplatser ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för personer med synskador bör de följa riktlinjer som WCAG 2.0 och ISO 9241-11.För denna uppsats har det använts skrivbordsundersökningar och fallundersökningar. Två olika typer av fallundersökningar användes i denna uppsats, enkäter och observationer.
Museets påverkan på människans identitet
Det finns ingen enhetlig vetenskap när det gäller människan och hennes natur; filosofi och psykologi är dock bra verktyg vid studier av människans inre, som trots att vi ändras har en del som definierar oss som den vi är. Denna del påverkas av mänskliga relationer, men också av oss själva. I denna uppsats har jag framhävt relationen mellan museum och människa och hur museer använder kunskap och historia. Jag har också pekat ut vikten av museer när det gäller uppbyggnaden av vår identitet. Denna uppsats är indelad i fem kapitel; Människans inte, Museets historia, Människans relation till museet, Museet och samhället och slutligen en diskussion.
Berätta något! : Att använda berättelser på museer
Det här arbetet handlar om berättelser som ett sätt att skapa identitet och sammanhang. Jag har inriktat mig på berättelser på museer; hur berättelserna kan se ut, vilken funktion de kan fylla och vad man bör ha i åtanke när man vill använda sig av berättelser på ett museum.Arbetet bottnar i teorier kring historiemedvetande och berättelser som identitetsskapare och tar även upp frågan om historisk korrekthet och hur man kan hantera berättelser som handlar om svåra saker. Jag har ställt frågor till museipersonal om hur de ser på berättelser och hur de använder sig av berättelser i sitt arbete.Mitt arbete har dels varit inriktat på museer i stort och dels mot ett specifikt museiprojekt, Två museer i Fisksätra, som drivs av Nacka kommun. Syftet har varit att undersöka hur museerna i Fisksätra skulle kunna samla in och använda sig av berättelser för att förmedla information och skapa identitet..
Vägnät och busslinjenät - en förutsättning för ledsagningstjänsten Navigator
Detta examensarbete har genomförts med Institutet för transportforskning (TFK) som uppdragsgivare. TFK har gjort en förstudie som behandlar en IT-baserad ledsagningstjänst, Navigator, som ska guida synskadade till närmaste busshållplats för vidare färd i kollektivtrafiken. Synskadade som reser med kollektivtrafiken behöver en annan typ av stöd för sin resa än vad en seende person behöver. Bland annat behöver de få information på ett ickevisuellt sätt. Det kan t.ex.
Synskadade barn i förskolans verksamhet
Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nämns är måttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som även belyses är vad samhället har för ansvar när det gäller resurser till de individer som är i behov av särskilt stöd. Den kommer även att innefatta vad det finns för resurser tillgängliga för barn med denna form av funktionsnedsättning.
Tillgänglighet, en förmån eller en avlägsenhet? : tillgänglighet för synskadade på museer och förmedling av arkeologi
This bachelor thesis brings up a discussion about museums availability and access to thearchaeological display objects towards blind and visually impaired visitors. The study phasewill take start in analyzing four museums in south Sweden, all which have exhibitions aboutthe prehistory.Visually impaired and blind visitors don?t have a lot to go on at the current exhibitions aboutprehistory. This is because of the lack of access and availability when it comes to their specialneed. To raise awareness to this problem I took out a survey for the museums to answer.
Den fysiska miljöns betydelse för val och utförande av fritidsaktiviteter Fyra synskadade personers upplevelser
Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön påverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför ålder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frågeformulär användes som metod. Materialet klassificerades först utifrån de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). Där efter klassificerades materialet utifrån indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).
Informationsdesign i sociala medier : Råd och riktlinjer om hur museer kan använda sociala webbtjänster
Sociala medier som exempelvis bloggar, nätverk och bild- och filmdelningstjänster är relativt nya former av kommunikationskanaler för museer. De nya och populära webbtjänsterna har lett till att både svenska och internationella museer idag efterfrågar riktlinjer om hur de skall använda och verka i sociala medier.Det övergripande syftet med uppsatsen är att utarbeta råd och riktlinjer om hur museer kan använda och verka i sociala medier. Syftet är även att presentera hur råden och riktlinjerna kan användas av två nya museer som planeras i Fisksätra.Jag gjorde en undersökning om två internationella museer som redan har verkat på den sociala webben under ett par år och blivit omtalade för sina framgångsrika bruk av sociala webbtjänster. Med utgångspunkt i ämnet informationsdesign avgränsades undersökningen till aspekter som är typiska att studera inom ämnet: kontexters påverkan på mottagarens uppfattning av ett budskap, tillgänglighetsaspekter som informationens läslighet, läsbarhet och läsvärde samt andra retoriska och semiotiska aspekter. I undersökningen presenterade jag främst lyckade exempel men även några mindre lyckade på museernas bruk av sociala medier.En gemensam nämnare för slutsatserna var att relationen till användarna spelar en central roll för museets framgång i sociala medier.
Evaluering av ett författarverktyg
Människor som på grund av ett funktionshinder, som t ex synskadade, varit utestängda från information och tjänster, har genom Internet fått nya fantastiska möjligheter. Saker som tidigare varit svåra eller omöjliga att göra utan hjälp, klarar man nu självständigt via webben. Eftersom det mesta av innehållet på webben skapas med författarverktyg, spelar dessa verktyg en kritisk roll för att försäkra att innehållet på webben är tillgängligt för alla. Problemet idag är att detta inte är fallet. Vi har gjort en fallstudie för att undersöka hur ett valt författarverktyg stödjer produktionen av tillgängliga webbsidor för synskadade.
Arkeologi för alla : om anpassning av arkeologiska utställningar för funktionshindrade
Uppsatsen behandlar funktionshindrades tillgång till arkeologiska utställningar på museer. Syftet är att utreda hur man på bästa sätt kan anpassa arkeologiska utställningar för att fler besökare ska kunna tillgodogöra sig dem. Investeringar i form av nya kommunikationsstrategier och ett större samarbete museer emellan samt med handikapporganisationer krävs för att tillgängliggöra arkeologiska utställningar..
Synskadad på Umeås museer : Svårigheter och förutsättningar
Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata.